Jag var ett listigt barn

Jag minns hur jag brukade fantisera när jag var liten. Jag minns särskilt när jag såg på TV och personerna i filmen eller serien åt pizza eller hamburgare. Då brukade jag tänka att jag själv skulle bli skådespelare, för att få äta. Jag skulle spela in en ät-scen och alldeles i slutet av scenen så skulle jag säga fel replik och regisören skulle skrika "BRYT!". Jag skulle ta mig för pannan och säga att jag var redo för scenen, säga att vi behövde mer pizza men att replikerna nog nu skulle sitta. Assistenten skulle komma in med med pizza och vi gjorde om scenen, men alldeles som jag närmade mig slutet så gjorde jag fel igen och regisören skrek "BRYT FÖR HELVETE!". Jag skulle säga att jag absolut inte kunde göra fel igen, få in mer pizza och prova scenen igen. Jag skulle hålla på så här ända tills jag var mätt, tills jag hade ätit så mycket pizza som var fysiskt möjligt. Sedan skulle jag sätta varenda replik ända tills det blev en ny ätscen, och proceduren skulle upprepas. Jag var ett listigt barn, mycket listigt.


Dårarna på Wal Mart

Jag kan tycka så oerhört illa om den här typen av människor.

Ofta är de gamla och väldigt upphetsade över chansen att "spara" några tjugolappar. De rör sig hackigt, målmedvetet och stannar för ingen. Man får väldigt sällan ögonkontakt med dessa människor, ja kontakt överhuvudtaget kan vara svårt. De rycker saker ur händerna på varandra, de trängs som insekter och de glömmer tid och rum.

Läs annonsen till vilken jag länkade ovan, läs den och tänk dig. Tänk dig hur upphetsad du ska vara innan du rycker dörrarna av sina gångjärn och springer över personalen som försöker förklara att butiken är stängd. Tänk på det och bli aldrig, ALDRIG en sådan människa.

Personligen betalar jag några hundralappar extra för att slippa trängas, köa och bevittna det här eländet. Det är inte konstigare än att man betalar några hundringar för en taxi nu och då, komfort och kvalité. Det gäller att vara måttfull och balanserad, nämligen.


Blind

Det tog mig 20 timmar att förstå vem skådespelaren bakom denna karaktär var:

o

TOM CRUISE!

Mayonaise



"Plötsligt blir det vinter.

Men vi får ju veta vad Turtle i "Entourage" egentligen heter.

Så det jämnar ut sig" - Per Bjurman, legend.



Det har varit en bekvämt mysig kväll på Olearys i sällskap av trevliga vänner. I någon märklig situation diskuterades hur ordet majonäs uttalas på engelska, något som fick mig att minnas en av mina absoluta favoritlåtar alla kategorier.En låt som jag inte har hört på väldigt länge. En låt som får mig i gungning varje gång, Mayonaise.

I går var det måndag och då ser man förslagsvis The Office, Entourage och Californication, givetvis i den ordningen och ingen annan. The Office öppnar med trevlig humor och mjukar upp dina sinnen så att himlaspelessköna Entourage kan underhålla på rätt sätt. När Entourage är över deppar man i fem minuter för att sedan väckas till liv av Entourage lillasyster Californication, en serie som jag lärde mig att älska som ett substitut till Entourage.

I morgon är det onsdag och då är jag ledig. Jag stiger upp 08.00 och skickar iväg busfröna till skolan. Jag läser 30 sidor i en brun bok, men inte före jag skriver klart seminariumunderlaget. På kvällen äter jag "Trosaburgare" och highfivar med whom ever raises the hand. Det finns ett bra momentum i kroppen just nu och det tackar vi morgondrinken för!

The Killers

dth

Jag lyssnar på The Killers nya skiva och älskar att höra något nytt, även om jag inte tycker att det är så värst bra såhär vid första lyssningen. Produktionen har svängt av från den lite bredare vägen, på vilken de senaste två plattorna färdats, och hamnat på mindre men spännande stigar.

Jag har möblerat om studentrummet nu i kväll, blir trevligare och trevligare. Snart kanske jag slutar kisa när jag kommer hit.

Tung vecka väntar, mycket läsa och mycket tänka, dags att kliva upp och göra jobbet.

Nu kör vi!

Populärkultur-romantik


"you can´t allways get what you want"

Då jag skrattade mig till döds

Jag ligger dubbelvikt och kippar efter andan i min obäddade säng. Tårarna rinner, nej dom sprutar ut i mörkret som omger mig och min laptop där vi halvligger i rummets ena hörn. Jag har Caroline på mobilen i headsetet och hon undrar vad som står på, hon vet inte om jag är ledsen eller glad för jag kan inte prata, jag kan inte skratta utan jag bara kvider ut en massa ljud. Det går några sekunder, jag samlar mig men råkar i all hast slå en glimt på bildskärmen och hamnar återigen i ett svårt gråtskrattanfall.

Jag försöker kommunicera med Caroline, jag försöker berätta vad som är så roligt, det går inte i ord att beskriva, jag ber henne slå på datorn. Det går några sekunder, hon inser att jag menar allvar, att jag på riktigt inte klarar av att prata om vad jag just sett. Hon får tillslut också se det och nu vill jag dela det med er.

Detta är vad som hände:
Jag loggar in på facebook och ser att min vän Fredrik har kommenterat på sitt eget foto, det står "Vad i helvete har hänt med mitt ansikte". Jag klickar på bilden och i ett ögonblick har min värld vänts upp och ned, brunnit upp och vuxit ut igen, jag har upplevt nirvana och samtidigt motsatsen, jag möttes av DETTA

rrrr

Klirr

Hör ni ljudet av klirr i kassan?

MODO - Skellefte 0-6

Stellan Skarsgård

Nyaste Entourage och en kopp ljummet kaffe (bryggarjävel).

Stellan Skarsgård spelar en tysk regissör som vet vad han vill. I slutet av avsnitt 11 s05 blir han efter diverse turer kring Vincent arg. Ur högtalarna pumpas "Du hast" samtidigt som Stellans karaktär springer runt och skriker och jag blir plötsligt så stolt över vårt svenska skådespelargeni, fan vad bra han är i Entourage. Han var fantastisk i Will hunting och ganska platt i Pirates, antagligen för att inget annat tilläts, men ändå.

Jag bokade nyss en tvättid klockan 07.00 i morgon, min lediga tisdag, tror ni att jag kommer hata mig själv 06.45 när väckaren ringer?

Modo - Skellefteå AIK

Jag satsar 100:- på:

Modo - Skellefteå AIK (2)
till oddset: 2.70

170kr i vinst när AIK fullkomligt exploderar och kör över ett skadedrabbat MODO.

Oroväckade dröm i natt: Jag spelar på en enarmbad bandit på ett Casino. När min sista krona är slut kliver Emil Hofverberg fram till maskinen, stoppar i en femma och vinner 140 000kr. Alla tycker givetvis att detta är väldigt roligt och gratulerar honom, jag står i bakgrunden och känner bara missunnsamhet. Jag är mycket nöjd när jag vaknar och inser att Emil inte vunnit 140 000, sedan slår det mig, är jag en dålig människa?

Det konjaksfyllda lammet

Jag har medvetet valt att inte prata så mycket om min utbildning här på min opretantiösa blogg. Jag tänker att mina framtida arbetsgivare kommer hitta den, hitta mina gamla stavfel och särskrivningar för att blixtsnabbt konstatera att P.L inte lönar sig att anställa.

Undantagsmässigt vill jag däremot luta mig fram och viska till er följande:
Jag trivs utmärkt, det passar mig väl och jag känner en genuin glädje och lättnad över att äntligen vara på väg någonstans rent karriärsmässigt. Jag hade inte varit redo för det här en dag tidigare än när jag började, det blev perfekt i tid och rymt för mig och mitt liv. Jag är harmonisk och metodisk på ett sätt som hade varit omöjligt om jag inte haft förmånen att se mig omkring i världen, gått på det grönare gräset och stabiliserat mina viktigaste delar av livet.

Jag har lärt mig mycket på dessa osäkra och kringflängande år, men framförallt har jag lärt mig hur svårt allt är. Jag förstår mer och mer hur väldigt liten jag egentligen är och sprunget ur den insikten är det välbehag och den harmoni jag ytterst vilar på, de trådar som håller mig uppe.

Jag vill slutligen dedikera den här dagen, ja hela det här året, till er som inte får äta konjaksfyllt lam med mögelost, ni vet vilka ni är och härmed har ni mina varmaste lyckönskningar. Jag är så taget glad för er skull att jag hoppas ni känner det ända hem till er.


En bandanaprydd ligist

Vi har en blå söndersutten soffa i det enda riktiga hörnet på vårt skeva vardagsrum här i korridoren. De gula väggarna producerar dåliga känslor och de döda blommorna skvallrar, inte bara om misskötsel, utan snarare om mord. Jag sitter säkert i soffans rundade hörn och tittar på TV. I den andra delen av soffan sitter Anders med en sänggavel i handen som han frågar om jag vill ha, vilket jag inte vill. Anders frågar mig vem av korridorens tre slarvigaste (Trosa, Tobbe, Anders) personer jag skulle välja att bo med i ett år om jag var tvungen. Jag kontemplerar kring alla dessa ojämförbart oseriösa människors dåliga sidor och kommer slutligen fram till att Tobbe nog är den som ändå kanske inte skiter i exakt allt alltid, men att även han givetvis är ett fullkomligt självmordsdåligt val.

En halvtimme senare kommer Tobbe in i rummet. Han bär ett par slitna mjukisbrallor, en vit T-shirt med spillfläckar på magen och ett bar bruna birken.  I hans ovårdade kalufs sitter en kaxigt knuten bandana och bara gångstilen är mer trotsig i hela Umeå just då. Han viskar om rebellisk ungdom och förortsromantik, han är den smygcharmige trubbelmakaren som med ett avväpnande leende ändå alltid klarar sig.

Tobbe sätter sig i soffan och vi tre tittar på Ensam mamma söker. Vi småsnackar, Tobbe äter väldigt högljutt och mitt i en tugga tar han upp en kycklingklubba som han med full kraft kastar rakt på TVn. Klubban lämnar otrevliga fläckar efter sig och jag skrattar trots att jag inte vill uppmuntra till den här typen av uppförande. Det går några sekunder efter det ofattbara då Anders sakta vänder sitt huvud mot mitt håll och säger : "Ett år.... ett år" och det är då som det rinner över mig, vad jag har gjort, den fulla förståelsen för mitt val, jag har gjort bort mig, jag har knutit band med djävulen.

gg



Kim den ärlige

Visst är det skönt med folk som vågar vara bäst. Hur trött är man inte på Henke Larsson när han gör tre mål och i pressen senare kommenterar detta med "nja det var en bra laginsats". Därför är det skönt att läsa om Nordkoreas diktator Kim Jong-Il

"Nordkoreanska medier påstås göra gällande att det när Kim Jong Il föddes tändes en ny stjärna och dubbla regnbågar syntes på himmelen.[3]

Mytbildningen kring den nordkoreanske ledaren sägs vara stor; bland annat har amerikanska medier påstått att nordkoreanska medier rapporterat att Kim Jong Il har ett otroligt minne, antagligen till följd av att han varje morgon går upp tidigt för att intensivt träna sitt minne.[källa behövs] Det berättas att då han besökte en kyrkogård och såg runt bland gravarna kunde han i sitt minne återkalla vad de döda hade gjort, hur de var som personer, vad de hade för smak och sörjande släktingar - allt genom att ta en snabb titt på namnet på graven.

Vidare sägs det ha uttryckts angående Kim Jong Ils person, att han är stor, och det sägs berättas hur han flyger jetflygplan, skriver operor, producerar filmer, är världens främste poet och om hur han lyckades med att slå elva hole-in-one under sin första runda golf någonsin, en bedrift som hittills är oslagen även inom professionell golf.[4]

Bibliografi i urval [redigera]" - Wikipedia


Hur man startar en dag

Jag har i snart två år nästan undantagslöst ätit samma frukost. 2dl havregryn, proteinpulver, ett eller två ägg och mjölk. I morse kände jag dumt nog för mackor.


De få timmarna (10-12) jag spenderade på skolan var bland de tyngsta hittils i år. Jag var trött, omotiverad ofokuserad och framförallt ointresserad. När jag cyklade hem trodde jag att det var fel på cykeln då allt väldigt trögt. Tillslut kom jag på varför allt var som det var, och det var givetvis så att min superfrukost saknades. Kroppen protesterade och jag insåg att jag aldrig någonsin igen kommer att fuska med den stabilaste av alla grunder, frukosten.

Nu har jag ätit lunch och druckit kaffe vilket återigen fått mig att känna den där förälskelsen inför livet. Nu är allt så bra igen så bra så bra. Jag vill hylla allt som får mig i fas.

l                    w                    w                    f


Vad som får mig att rulla...

...just i dag är:

Entourage
Kaffe
Band of horses - Monsters

Jag har under min studietid stött på två stockholmare som hävdat att Åre ligger längre norr ut än Umeå. I dag kom nummer tre.

Per: "Är Umeå det längsta norr ut du har varit?"
Sthlm: "Nej, jag har varit i fjällen"
Per : "Säg inte Åre"
Sthlm : "Jo?"


RSS 2.0