Ett spår har hittats
Jag har nått stora framsteg gällande studieplanerna.
Det är med glädje jag för er kan berätta att jag är inne på ett spår.
Jag hoppas att inom en kortare period kunna släppa *bomben* här på bloggen.
Tryck nu inte sönder era F5 knappar bara för det.
Dagen i övrigt kan sammanfattas i korta meningar.
Jag åt 8 korvar.
Jag städade.
I morse steg jag upp 04.40 och det kändes bottenlöst.
När man stiger upp 04.40 så är man ensammast i världen. Mörkret är svartare än vad rymden är ofantlig och det enkla blir svårt, så svårt.
04.50 kliver jag in i köket och tänder lyset. Jag tittar ut mot grannhuset och ser att gubben snettmittemotsnettneråt sitter och dricker kaffe, han ser dessutom så vaken ut att det irriterar mig.
Jag käkar sex husmans och läser Skellefteåguiden två gånger.
Jag läser om en kryssning och jag tittar på bilder, letar nån man känner.
Jag blir alltid glad när Skellefteåguiden kommer, jag vet inte varför. Det är ju bara reklam och människor man borde veta vilka de är men inte gör.
Bowchickawowow
Dagen går åt att fundera på framtiden. Vad ska jag bli tänker jag.
Ibland avancerar jag och tänker "vad tycker jag är roligt".
Jag kommer ingenvart, så då tänker jag "vad är jag bra på"?
Svaret låter sig dröja....
Livet är kort har jag förstått.
Jag pratar lite med Martin på jobbet som har en ganska mild inställning till just livet.
Han vill ha någon som säger "gör det" och sen skiter han fullständigt i om han blir miljonär eller lever kring existensminimum.
JAG VILL BLI MILJONÄR! helvete....
Ett steg på vägen.
Bra va?
Viktig vecka
Det är med andra ord en väldigt viktig vecka.
Sås
Det var nästan omöjligt att få ut den ur flaskan och när jag väl lyckades så insåg jag varför dom hade gjort det så svårt. Den var nämligen dålig.
Jag var även på CV för att söka studievägledning. Jag fick göra ett mycket avancerat test.
Det var ja och nej frågor av typen
"Förstår du varför satelliterna inte ramlar ner på jorden"?
Jag förstod det, och det betyder antagligen att jag ska bli astrolog.
Nu är min framtid i alla fall löst.
/P
Comhem
Comhem har skickat ett brev där det står att dom vill ha tillträde till vår lägenhet den 1/2 2007 för att fixa lite grejer.
Dom vill att man ska flytta möbler för att underlätta i deras arbete.
Jag ska låta möblerna ståkvar, däremot ska det stå en lapp på dörren.
"Hej Comhem, mina möbler stod bortflyttade tills den 1/3 2007, altså i en månad, men ni dök aldrig upp. Nu står möblerna där dom står, och om ni har några invändningar på detta så säger jag bara en sak. Ni är ett år sena."
Utmaningen
Jag ska då skriva sju sanningar om mig själv.
1. Jag är blödig. En gång när jag opererade i tån så var jag övertygad om att jag INTE var blödig. Jag satt upp och tittade när läkaren började skära i nageln. Efter tio sekunder låg jag på britsen och höll fast mig i min egen kropp samtidigt som jag med en tunn och späd röst bad om vatten. Terminator, not.
2. Jag låtsas höra vad folk säger. Det är inte det att jag hör dåligt, det är bara det att jag inte riktigt får ihop vad folk säger ganska ofta. När jag inte riktigt får ihop vad som sagts så låtsas jag. Det är oftast ett litet leende och en nick och ett sånt där konstlat skratt som avslöjar mig.
3. Jag är djävulen på morgonen. När jag vaknar så är allt nattsvart. Jag uppskattar ingenting och tycker att ingenting ska bli roligt. Det spelar ingen roll om jag så ska på en kanonresa eller göra något annat väldigt trevligt. När jag vaknar så önskar jag bara att alla kunde försvinna och jag kunde få sova ett tag till, jag skulle kunna betala ganska mycket pengar för det ibland. Jag kan visst vara lite otrevlig också.
4. Jag missbrukar google. Det är nästan så att jag har slutat tänka. Varje gång jag funderar på något så googlar jag det. Varje gång jag är osäker på något så googlar jag det. Jag använder tillockmed google som stavningsprogram. googoholic?
5. Jag hatar att trängas. Jag missade otaliga bussar under min gymnasietid på grund av detta. Bussen från skolan till stan var ofta ganska eftertraktad och jag stod alltid utanför klungan i hopp om plats, något som inte alltid lyckades. Jag står alltid långt bak eller på sidan på konserter för att slippa trängas och jag undviker systematiskt reor. Jag känner sån stark avsky för trängsel så att jag hellre betalar fullpris för mina varor. Jag skulle trivas i en öken.
6. Jag är en vardagsmänniska. Jag gillar verkligen vardagen. Många lever ju upp till helgen, och visst gör även jag det. Men om jag måste välja så skulle jag ha otroligt svårt att inte välja vardagen. Den är så pålitlig, det gillar jag. (viss del i detta kan ett företag som heter Cherry casino ha)
7. Jag tycker att danska är det vackraste språket på jorden. Det är sant. Jag är även hemligt förälskad i Köpenhamn.
tanken är att jag ska utmana sju stycken. Men jag lämnar alla platser öppna. Känner ni att ni vill bli utmanade av mig så behöver ni inte fråga utan gör er egen lista och låtsas att det var jag som utmanade er.
/P
Sommar
... öl på uteserveringar i ljummen sommarsolnedgångsafton...
... engångsgrillar doftandes fläskfile på en gräsig filt längs älvskanten...
... solbrända bekanta som skiner upp och är fantastiska om sommaren...
... spontana dopp i för kalla sjöar med en bastu som väntar...
... daggen när det blivit lite för sent men alldeles för tidigt...
... känslan av natt men intrycket av dag...
... dricka öl med balkongdörren öppen hela natten...
... skrubbsår på bruna knän...
... gräsklippningslukt, solglasögon, öppna bilar och festival...
Nu jävlar sopar vi bort den här mördande vintern...
fullt upp
Dag som natt så jobbas det.
I kväll blir det lax och vitt vin för att fira min egen privata lilla 24-timmars helg.
Problem
Var och varannan gång som jag häller bort det kokande vattnet från pastan så häller jag en liten slurk på mitt högra pekfinger. Oftast är det bara en liten slurk men i går hällde jag en stor slurk.
Jag övervägde att kyla handen i 20 minuter men sen tänkte jag efter. Stå och spola vatten som en idiot i 20 minuter och få kall mat eller att få en blåsa? Hit med blåsan då....
Makt
Jag vill kunna muta folk med hjälp av min blogg.
Jag vill fråga någon om jag kan få skjuts dit och dit, när dom sen säger nej så mutar jag med lite plats i bloggen.
Jag vill hota med bloggen. Jag vill fråga folk om pengar och när dom säger nej så hotar jag med falska rykten.
hehe...
Obevekligheten
Jag damsög Olearys på pengar som egentligen inte fanns.
Kvällens behållning var i stället att lyssna på 2st Scotland Yard officers som var i Sverige för att spåra någon väska, det hela lät väldigt mycket som ett filmmanus men dom kunde till min förvåning legitimera sig.
Jag och en av poliserna kom fram till att vi hade varit i Australien samtidigt. Han hade planer på att pensionera sig och leva resten av livet där nere. Polisen tyckte verkligen att jag skulle åka ner och jobba där resten av livet. Han berättade om lite olika yrken som Australien tydligen skrek efter. Kittlande tanke.
Kvällens behållning nr#2 var när Richard klev in och bokstavligen kastade pengarna på mig. Vi satt i stället och pratade resten av kvällen för spelare fanns det inga.
I dag är jag trött och har ingen som helst lust att göra överhuvudtaget någonting. Vad synd att jag börjar jobba 14.00 och vad synd att jag har lovat mig själv ett givande träningspass efter arbetspasset.
Gröt + Redbull = sant
Börjar jobba 14.00 och jobbar till 02.30 med endast en och en halv timme mellan passen.
Dessa 90 minuter går åt till att cykla hem och äta, sen cykla tillbaks.
DÄRFÖR MINA VÄNNER....
.... äter jag gröt och dricker Redbull till frukost.
Eld
Jag fick en liten men kraftfull tändare av pappa i julklapp. Den är röd och när man använder den så slocknar solen.
Jag stoppade den i jackfickan i fall cykel-låset skulle frysa.
I dag fick jag för första gången riktig nytta av den röda tändaren.
Låset hade frusit och mina ansträngningar var meningslösa.
Jag försökte forcera in nyckeln i låset men stannade snart upp med ett leende på läpparna.
Handen gled in i jackfickan och fram kom djävulens verktyg, den röda tändaren.
Jag eldade på nyckeln och jag eldade i låset, jag eldade även lite på andra ställen som såg ut att frysa.
Nu var det så dags att skörda frukterna av mitt eldande. Jag stoppade in nyckeln och låset gled upp med sällan skådad finess.
Jag stoppade omsorgsfullt ner tändaren i fickan och drog igen dragkedjan. nu kan INGET stoppa mig!
Jag är rädd för att jag kommer att missbruka min nya leksak.
Jag kliver fram till en dörr, dörren är låst, jag eldar lite i låset, dörren vill inte gå upp, jag eldar lite på dörren och kliver in genom de förkolnade träbitarna.
Jag omringas av illasinnade rånarmördre, jag eldar lite på rånarmördarna, eldar lite till men ack de äro för många till antalet. Jag svingar med elden för att skapa utrymme, plötsligt riktar jag lågan mot marken och eldar ett hål genom vilket jag flyr. Rånarmördarna blir stressade av mitt orealistiska försvinnande och börjar rånmörda varandra och världen blir en aning bättre.
/P
Headset
Jag var övertygad om att det var min chef som ringde och gjorde därför ett kliniskt intryck.
Chefen tycker att jag ska hämta mitt bluetooth-headset. Jag förstår inte varför han slänger sig med sådana ord.
Det går snart upp för mig att det inte är chefen, och i dag ska jag hämta mitt headset. Det blir spännande.
Jag kan altså lägga mobilen på köksbordet och sen gå in i rummet och fortfarande höra musiken i mitt bluetooth headset.
Så otroligt jävla onödigt av mig!!!!!!
Umeå
Jag är nyss hemkommen från Cherry-Challange i Umeå.
Vi åkte i Gustavs bil ner och anlände vid halv fyra på söndagen.
Snabbt tog vi oss ner till själva tävlingslokalen där de andra distrikten hunnit värma upp rejält.
Några minuter senare var det igång. Dan vår chef började med en seger mot Umeå i Grundgiv.
Jag följde upp med en blandning där jag fick samma tid som min mottävlande, vilket jag var nöjd med.
Gustav gjorde sedan en stabil insats med markerna och Helena lika så och när ett moment återstod så ledde Skellefteå med sju sekunder mot storfavoriten. Men Umeå hade sparat sitt tyngsta kort till sist.
Fram kliver mannen som gjort 1453pass. Skellefteå ställer upp med pojken som gjort 21.
Det blir en aning för tufft för oss och Umeå går till final där de senare pulvriseras av Kiruna. Grattis Kiruna.
Efter vår snabba utslagning går vi ännu snabbare till hotellrum 107 och bygger en öppen bar
Vi dricker och spelar blackjack, vad annars?
Klockan 19.30 tar vi oss ett kvarter söderut, nämligen till Olearys som agerar festlokal för kvällen.
På Olearys bjuds vi på taccobuffé och en trevlig utekväll.
Någongång senare på kvällen så träffar jag min vän Emils vän Jenny som givetvis numera är mest min vän.
Jenny gillar min blogg, och de som gillar min blogg, dem gillar även jag!
När klockan slagit två så tyckte Olearys att vi skulle gå hem.
Jag var i vanlig ordning exemplariskt städad och avböjde artigt men väldigt bestämt efterfesten.
Gustav avböjer aldrig en efterfest och därav mördade han min sömn när han halv fem eller halv sex eller vad nu klockan kan ha varit klampade in.
Han öppnade dörren lite för hårt, han pratade lite för högt och han tände lite för många lysen.
När han äntligen fått sin förgiftade kropp i säng så drabbas jag av nästa bakslag.
Gustav är en snarkare.
Han snarkar högt, hetsigt, snabbt och oregelbundet, allt för att omöjliggöra min sömn.
När jag äntligen vant mig med oljudet så ändrar han taktik och höjer lätet en tonart.
Jag kommer på migsjälv med att fundera ut olika sätt att tysta honom, förgott.
väckarklockan ringer och jag mår sanslöst bra. Mina vuxna val har räddat dagen.
Till min stora besvikelse mår G precis lika bra, något som han definitivt inte förtjänar.
Vi pratar lite om bästa sättet att gömma ett snarkande lik. Gustav tycker att jag skulle ha mördat honom och styckat honom, men han trodde inte att jag hade pallat längre när jag kom till torson. Vi kom överens om att det skulle vara ett evighetsprojekt att såga itu honom och spola ner delarna.
Lösning blev tillslut att jag skulle ha gömt honom under maddrassen och spelat dum. Dessutom skulle jag ha ritat dit skägg och glasögon med tuschpenna för att omöjliggöra en eventuell identifiering. Om nu någon överhuvudtaget hittat den listigt gömda kroppen dvs.
/P
Tårtan
Dom behövde någon som kunde göra det lilla extra med tårtan.
Jag anmälde mig, men det ingen visste, allra minst jag själv, var att jag är ett GENI!
Cherry Challange
Jag ska blanda en kortlek på tid!
Ska försöka filma Skellefteåcroupierernas framfart och även få min egen filmad.
Jag skulle bli oerhört förvånad om jag inte kom sist, men man vet aldrig.
En Laptop.
Jag överhör telefonsamtalet.
"Hur ska vi gottgöra dig då Caroline?"
-"En laptop."
"Du fyller ju snart år..."
"jag vet, en laptop."
Så rakt och precis som det kommer att bli, princessor får nämligen alltid som dom vill.... en laptop.
El Bluff
Jag vet i alla fall 2 personer som bor där :) )
Bluefields
De 50 000 invånarna i Bluefields jobbar inte, nästan ingen gör det.
Ibland köper man in 28 000 backar öl till staden på en månad, en liten fest.
Den här lilla festen finansieras av kokain.
Kokain som fiskas upp från stränder och hav.
Kokain som dumpats av Colombianska knarksmugglare.
Knarksmugglare som upptäckts av amerikanarnas knarkspanare.
Knarkspanare som jagar små fiskebåtar med motorer på 800hk.
800hk som driver Colombianska knarksmugglare från Colombia mot USA och mot rikedom.
Rikedom som finansieras av kokain.
Det enda man behöver göra i Bluefields är att vänta på att nästa kokainlast kommer indrivandes.
Man kan ju tycka att knarkkungarna bör gå in i staden och ta tillbaks sitt knark med våld.
Knarkkungarna vågar inte göra det då Bluefields-indianer är gerillakrigare beväpnade till tänderna.
Trots beväpningen avlossas sågott som aldrig ett enda skott i staden.
Däremot så tar man kokain ungefär som en annan tar popcorn till filmen.
Old Williams
Därefter träffade vi Danne på Oleary´s och snälla Emma villa skjutsa oss hem.
Helg
Den hemlöse
Plötsligt hör jag en gubbe som säger "När du står i kö kan du stänga av mobilen"
Fredrik "Nej, det behöver jag inte"
"Stäng av den"
Fredrik : "Nej, det behöver jag inte göra, Per jag har en jätteotrevlig gubbe bakom mig i kön"
Fredrik har en oerhörd förmåga att hamna i spännande situationer.
Sydney
Små små plan åkte runt och gjorde stora stora hjärtan.
08.58
Med god marginal så lyckades jag stiga upp före 09.00 i morse.
08.58, god marginal.
Nu har jag druckit 2 koppar kaffe.
ätit 3 mackor.
druckit ett glas juice.
Duschat 15 minuter varmt.
Läst nyheterna.
Sett tv.
Just nu så njuter jag till varenda ton av Band of horses
Det lider mot sova
Det tyckte jag förståss var mycket roligt.
När jag åt middag hos Trines föräldrar så hade jag och hennes pappa följande konversation:
- "Vad fint ni bor, det är ju som ett slott"
- "Ja, vi har även en rosträdgård på baksidan"
- "Jasså?"
Trine: - "Iche gå på allt Per"
Idag har jag jobbat och tränat. Det är helt otroligt vad tungt det är att träna efter ett längre uppehåll.
Vad lär vi oss av det? Inga fler längre uppehåll!
I kväll har jag bestämt mig, i morgon ska jag stiga upp 09.00, inte en minut senare. Jag ska stå där på golvet och gunugga mig i ögonen. Jag ska lyckas!
Jag har inte varit i närheten av att lyckas tidigare i veckan. I går var det nära, väckaren ringde 08.00 och jag kände kraften. 09.00 vaknade jag i panik av en hemsk dröm. Jag var med min familj i Sydamerika och det utbröt något slags gängkrig där delar av min familj spårlöst försvann, då tyckte jag lite synd om mig själv och sov till 10.00 i stället.
I dag på jobbet hände det som händer mig varje år.... jag börjar tänka på semlor! Lite för tidigt för att det ska finnas några där ute. Lite för mycket för att det ska vara bra. Jag vill ta ut alla pengar jag har och köpa semlor och bara trycka ner i magen, det ska staplas semlor ända upp i gomseglet.
Vi ses i morgon 09.30 då jag knåpar på morgonens första blogginlägg.
/ P.D.L
Lika som bär
Morgon
Jag vaknar 08.00 till tonerna at Matchbox 20. Jag fattar ingenting, trycker i luften med min tumme.
Trycker och trycker tills jag hittar rätt knapp och jag slipper höra mer.
klockan blir 09.07 (jag vet exakt för att jag har en laserklocka som projecerar i taket).
Jag tänker på att äta frukost och försöker stänga munnen men finner inte krafter.
Klockan blir 09.30 och någonstans inser jag att det blir veckorekord om jag pallrar mig upp nu.
09.31 ger jag upp och somnar om.
10.00 tittar jag i taket och tänker på talet 1000 och undrar om någon skulle förstå om jag sa "vi möts klockan tusen".
Jag kommer i samma klockslag på att jag igårkväll förberett kaffebryggaren. Jag behöver bara trycka på knappen.
Jag samlar all sinnesnärvaro jag kan och gör ett ryck.
Nu står jag på det kalla golvet och ser dum ut.
Jag börjar gå, det känns fel men jag slutar inte, bara går.
När jag kommer under första dörrkarmen, karmen som leder ut ur sovrummet så flimmrar det till av beröring i hårbotten, jag funderar men lägger ner.
När jag passerar spegeln ser jag att mitt hår står rakt upp. Jag lägger inte ihop ett och ett.
När jag går in i köket flimmrar det till igen, nu förstår jag.
Jag trycker på kaffet, hämtar morgonrocken och slår på datorn.
Nu surfar jag in på aftonbladet och dumstirrar på bilderna, bara bilderna.
Efter okänd tid så antar jag att kaffet är klart, jag hämtar min kopp och inleder drickandet.
Efter halva koppen har jag sinnesnärvaro nog att läsa, tänka och slå på musik.
Efter hela koppen så blixtrar det till i hjärnan och jag kommer ihåg att jag har en blogg, det ska levereras!
Jag slår upp ett tomt inlägg och börjar liveblogga. Det är lite för krasst och det tar lite för länge.
Men gott folk, det är ju morgon...
Dubbelhaka
Jennie är arg på mig för att jag har lagt ut den ökända "dubbelhakebilden".
Så jag ber härmed om ursäkt.
Vad tänkte jag på?
(ni som vill låta er blick skutta mellan hakorna kan scrolla ner till föregående inlägg och hitta gruppbilden där Jennie står med grabbarna)
Bilder från Bergen
To the mooooooon!
Jag står upp och viftar med händerna så att mitt nytvättade hår krullar sig i nacken.
Jag känner mig fantastisk, alldeles alldeles fantastisk.
"oooooooooh im on fire, ooooooooooooooooooooh im on fire"
Jag ska göra mitt första pass på en dryg vecka och det känns bra!
Jag ska cykla sex kilometer och önskar det var tjugosex!
Jag har en såndär morgon då inget kan stoppa mig.
Norge
Om du tar upp en 100lapp i Sverige och betalar så får du växel tillbaks.
Om du tar upp en 100lapp i Norge och betelar så får du ursäkta dig och ta upp ytterligare en.
Norsken
Jag glömde var dom ville att Per Lundgren skulle vända sig i min iver att liveblogga.
Efter lite fummel så försökte jag gå in bakvägen till Ankomstzoonen, något som inte sågs med blida ögon av dom fula och betydelselösa tullarna.
Jag blev hänvisad till SASluckan, den osynliga lilla luckan vid sidan av växlingsinrättningen.
Mannen före mig i kön var döv och försökte få tag i sitt borttappade bagage, man kan säga att han satt en aning djupare i skiten än migsjälv.
Efter någon minut kom så min vackra Cherryväska och Per Lundgren återvände nöjd tillbaks till internet.
Och orsaken till att jag glömde bagaget?
Det hela utspelarsig i Bergen Norway.
"Halloen ar dette ende vesken?"
"Ja, kommer den att gå direkt till Skellefteå nu eftersom att jag valde det alternativet på självincheckningen?"
"Ja den går akkuratt dit"
"Jag behöver altså INTE hämta ut den igen på Arlanda?"
"Nei"
"Bra"
"Hurtelidutt"?
Jag levde altså i villfarelsen att min väska skulle gå direkt till Skellefteå. Någonstans insåg jag givetvis att det var fel men hur som helst så har ju dom där väskorna en märklig förmåga att dyka upp när man kommit hem.
Och du Zlatan, jag hörde inte ditt namn vrålas ut över hela Arlanda.....
Arlanda
Nu sitter jag här igen på idiotlanda och väntar på mitt flyg.
Zlatan, guds son, landade bara några minuter efter mig och helt plötsligt var jag betydelselös.
Jag gjorde förövrigt inte en tillstymmelse till ansats att få en glimt av honom.
Jag gick på Max och åt i stället, så gör man.
Blir perfekt att komma hem, mycket skönt rent av.
"Personligt meddelande Per Lundgren, Per Lundgren kontakta SAS kassa 5"
Jag hör av mig sen !"!!! För jag har påtok för mycket pengar på detta internetkort för att kasta bort!
upplösning följer, om jag inte blir fängslad
Feta fingrar
Det ær søndag och jag åker hem i morgon.
I går var det fest.
Vi lyssnade på levande musik och spelade biljard.
I dag har jag och Fredrik ætit godis och pizza, precis som de senaste 5 dagarna.
Vi har spelat poker och millionær. Jag har vunnit mer æn vad jag har førlorat.
Nyss førlorade jag och gav upp. Det ær jag.
Min kropp ær sliten. Alkohol skræpmat och dålig sømn har børjat ta ut sin rætt.
Nær jag kommer hem blir det tonfisk mørdarcykelturer och styrketræning.
Det ær dyrt och fint i Bergen.
Fredde och Trine har bokat en weekend till Prag før 2000:- tur/retur med hotell. Ni som inser det fina i det priset bør kasta er på ett par biljetter och åka ner føre April.
P
På Staaaan
Its all about yesterday.
Vi startade med lite førfest uppe på berget dær vi drack bål och hade det bra.
Kvællen fortsatte på nattklubben studenten.
Avrundades med kebab och taxi.
Dagen vigs åt Fifa 08.
Det regnar hær hela tiden. På tværen.
Jag tror att Bergen ær riktigt vackert.
Bergen vægrar dæremot visa sin vackra sida.
Fredrik sitter i morgonrock och pratar om fylliga hamburgare.
Elin : Jag vægrade sæga var jag skulle det ær sant. Nu vet du i alla fall var jag ær. Du behøver INTE vara orolig.
Daniel Lindstrøm på planet var sjukt imponerande. Det var ungefær i samma klass som nær jag fick en personlig konsert av Bruce på en øde flygplats i Reikyavik.
I kvæll ær vi bjudna på middag till Klanen Thorbjørnsen, det blir nog trevligt.
Jag har snart træffat alla som træffas bør.
Nær jag kommer hem så blir det husmanskost och motion, jag ær två meter skræpmat walking.
P
Bergen by night
I går træffades vi med Erland øldrickaren och gjorde det som Erland øldrickaren gør allra bæst.
Efter några kalla och lite FIfa 08, dær jag førøvrigt vann mot en toptrænad Fredrik, så åkte vi ner till stan.
Vi gick på biljardklubb och det hela var mycket trevligt. Man kænner sig jævligt cool på biljardklubb.
Efter några kliniska uppvisningar i biljarderi så var det dags att inta en av stans nattklubbar som trotsade tisdagen och hade øppet till 03.00.
02.45 var det roliga øver før oss. Erland øldrickaren hade gjord det han gør bæst men gjort det lite før mycket.
Erland øldrickaren var støkig, svingade sina nævar och kom i samspråk med den obehagligaste vakten jag någonsin sett. Den obehaglige vakten tyckte att Erland skulle gå hem. Det tyckte inte Erland. Erland gick hem.
Føre hemgången så træffade vi æven en øverførfriskad skotte som glad i hogen insisterade på att få bjuda oss grabbar på en øl var.
Han køpte in ølen och nær bartendern bad om pengar så slet han upp blott 50nok, tømde fickorna, men blott 50nok var allt som dær fanns.
Skottens stackars kompis fick vackert pynta før kalaset.
Lika glad var skotten før det, men gladast var nog svensken.
Nu ær vi påvæg mot en brunsch i Kleppesta. The place to be for brunsch. However that nu ær spellt.
Kommer mycket bilder nær jag kommer hem
/Per
Dag 2 Bergen
Først læmnade vi Jennie på ett risigt hostel.
Hon såg lite vilsen ut, men Jennie tar inte skit av någon så det ær lugnt.
På stan shoppade jag før 1800:- och det kænns bra.
Bergen ær vældigt vackert, men det regnar jævul!
Nu gør vi oss redo før att møta Erland øldrickaren.
Det blir biljard och pizza.
Bergen
skriver ett gæstunlægg før att hon vill det, och jag gæst bloggar i hennes blogg.
Eftersom Pers blogg håller en høgre standar æn min (enligt honom sjælv) såær jag inte tillåten att skriva vad jag vill. Så bered er på ett vældigt tråkigt inlægg.
Resan med Per har varit spænnande, jag har varit fylld av skræck før att han ska læmna mig ensam men tack vare hans ståliga 2 meter så har det varit en barnlek att hålla honom inom sikte.
Men jag har han att tacka før att jag ær i Bergen som før øvrigt verkar som en jætte mysig stad.
Har inte så mycket mer att sæga, førutom att jag ær jævligt æcklig efter en lång flygresa, tænk svettig hockeyspelare så har ni mig. Men några øl till så kænner jag nog inte lukten av mig sjælv længre.
So we go!
I dag ska jag flyga till Bergen!
Jag ser fram emot hemlagad pizza och öl när vi landar.
Den här bloggen blir en reseskildring i en vecka framöver.
Ni får helt enkelt leva med det.
Just nu letar jag min svarta tröja som är borta.
Jag letar och misslyckas.
Blackjack
Det sammanföll med juniorVMfinalen.
Tur att ingen ville spela medan det var hockey.
Synd att det blev förlust, men vilken upphämtning vi gör!
Spelet i går var segt. Jag omsätter väldigt lite men vinner i princip allt... tills....
Stockholmare modell söderkis kliver fram med en hundring.
Han snackar oavbrutet och dricker ivrigt från ett glas rött.
Han spelar avigt och rent praktiskt besvärligt.
Efter en halvtimme så har han vunnit femhundra kronor.
Han föser in en hög av marker mot min arbetsyta och ber mig växla till något större.
Jag staplar upp markerna i högar om etthundra och räknar till fem högar.
Samtidigt som jag ska ge honom de högre valörerna så för han glaset lite för ivrigt mot ansiktet och det magiska händer.
Jag kan bara titta på medan min sprillans nya duk blir nerskvättad med rödvin.
Att spilla på våra dukar kostar 500kr. Ni betalar för utebliven omsättning, framförallt.
Jag säger att det kommer att kosta honom femhundra kronor, och utan att invänta ett svar så tar jag alla hans marker och lägger bland "mina".
Man har sällan så tur.
Samtidigt så får jag väldigt dåligt samvete då han gång på gång ber om ursäkt.
Det blev ett väldigt dyrt glas rött.
Geniet
Titta till höger.
En stor visningsbild.
Jag är ett geni.
Jag känner mig som Bethoovens far när han upptäckte sonens talang.
Jag känner mig som talangscouten som upptäckte Zlatan.
Jag upptäckte mig själv.
Ps. (tack Sara)
Muntergöken
hannaa - säger:
jag har en bra inledning till dagens inlägg på lundgren.blogg.se. "IDAG BLEV JAG GLATT ÖVERRASKAD NÄR JAG ANLÄNT TILL JOBBET. DÖRREN ÖPPNADES OCH IN KLIVER EN MYCKET GLAD OCH MUNTER HANNA. JAG KÄNDE DIREKT ATT DET SKULLE BLI EN BRA DAG. DET GICK LÄTT ATT PACKA UPP SKÖLJMEDEL SÅSOM PAPPERSTALLRIKAR."
Jag skulle vilja säga att det var en ovanligt otrevlig och tystlåten Hanna som klev in genom dörren.
Varje gång jag gick förbi under morgonen så ställdes en dum fråga.
"Vad gör du Perre?"
"Hallå vad gör du?"
Jag fick även plocka skräp efter ovan nämnda tös.
En mycket medioker dag, men jag kändes effektiv tycker jag!
Sverige vann nyss mot Ryssland i JVM.
JVM är något som jag VERKLIGEN uppskattar.
I dag efter jobbet så gick jag på ICA för att tröstäta plopp.
Jag grabbade en dubbel och ställde mig i en lite för lång kö.
När det var min tur så tappade jag ploppen på foten så att den gled in under kassan.
Jag övervägde att bara gå därifrån.
Efter tre orörliga sekunder så böjde jag ner mina 200centimeter mot marken.
Jag hade problem att få fram den och det hela var givetvis mycket pinsamt.
Så spännande har min dag varit!
Nu kommer det hit lite kriminella element som jag tänkte bjuda på godis
Julia?
Jag vet ju att hon har det.
I dag hittade jag en hög med tyg på golvet... och i tyget satt det två dragkedjor.
Jag byggde ihop tyget och blev ännu mer förvirrad.
Jag la ner tyget på golvet och tog en bild.
Caroline bekräftade att tyget var Julias täckbyxor.
Julia?
08
Vi var fjorton människor och Emil hemma hos Malin i Ursviken.
Kvällen började med mat.
Efter maten så gjorde vi det som vuxna ibland gör på nyårsafton.... vi inmundigade alkohol.
Richard hade med sig djävulen i form av ett roulett-shot spel.
Djävulen tyckte att jag skulle förlora, hela tiden.
Emil hade i vanlig ordning annordnat lekar.
Jag hamnade i samma lag dom Daniel M, Malin E och Rebban T.
Mitt lag vann tävlingen trots att vi valde mig i grenen "sing star".
Jag förlorade match nr 1 men gav mitt lag värdefulla poäng när jag besegrade Richard.
Vi sjöng Brandsta citysläckers "kom ta mig långt härifrån".
Richard sa i samband med förlusten att det inte alls var något positivt att sjunga som någon "jävla brandman".
Vid tolvslaget så fick jag den ärofyllda uppgivten att hälla i alla champange, en uppgift som jag skötte med bravur.
Jag ville även att alla skulle få en bra start på 08, så jag gick runt och berättade skämtet som kommer att bli årets, för att inte säga århundradets skämt. Ni som var där förstår!
Susan på jobbet told the joke till mig.
Hon tyckte att jag var korkad och möjligen lite efter då jag aldrig hade hört det tidigare.
Susan är från Södertälje.
I går så hade jag en mystisk och långvarig huvudverk.
På kvällen åkte jag och Emil hem till lilla Fredrik.
Lilla fredrik tyckte att vi skulle titta på Stardust.
Jag tyckte att det verkade vara en trevlig film.
Det var en mycket trevlig film.
Jag vill se den igen, och igen.
Jag saknar feelgoodatmosfären.
Om några dagar så åker jag till Bergen.
I Bergen bor den större Fredrik.
Den större Fredrik kommer att jubla av lycka då jag rider in genom stadens portar.
Jag har tankat Scorpionsplattan "Acoustica" och jag blir aldrig less.
Jag ringer
Jag ringer 0910-70 22 33
Det är en sådan dag