Så kom jag hem tillslut...
...och nu sitter jag i skolbänken. Jag roas av det faktum att oavsett vilken kurslitteratur jag läser, så gör jag det högt i mitt huvud med Fredrik Lindströms röst. Detta betyder således att Ola Rapace har klivit åt sidan från min läshjärna, vi tackar honom och välkommnar Fredrik i stället.
För några dagar sedan ringde jag Emil för lite kopieringstips. Han gjorde då som han ibland gör när vi pratar i telefon, nämligen att föra hela konversationen på engelska. En bit in i samtalet berättar han om sina fingrar som besudlats av ett starkt lim, detta som en direkt följd av att han tidigare lagat korridorens "water heater". Jag blir givetvis imponerad av denna händighet men samtidigt konfunderas jag av det faktum att han själv måste laga varmvattenberedaren. Emil berättar att kvartersvärden köper in den men att "gästerna" själva måste sköta om den. Jag ifrågasätter Emils kunskaper då det gäller att laga varmvattenberedare, och jag ifrågasätter om han verkligen bör limma ihop den. Han reagerar märkligt, tycker att jag överdriver svårigheten i att manövrera och laga en "water heater". I dag, några dagar senare under en cykeltur mot universitetet kommer det fram att hans "water heater" var en vattenkokare. Jag överumplas av alla poletter som letar sig ner i mitt inre, lättad och glad. Water heater....the beauty of direktöversättning