Honey honey come and dance with me...
Honey honey come and dance with me...
Sista dagen i L.A vaknar vi och kor ner till Venice beach for att ta lite klassiska baywatchbilder, jag (Per) sjunger pa baywatchintrot samtidigt som jag bevittnar hur en hemlos kvinna utfor intimhygien bland stenarna bakom piren, jag tittar bort nar jag inser vad som hander.
Klockan narmar sig tre och efter nagon timme vid poolen borjar vi den spannande bilfarden mot downtown LA. Det ar i kvall som vi ska se konserten. Bilfarden gar bra trots att det ar lite spannande korning i den centralaste delen av monstret Los Angeles. Vi sitter utanfor Staples Center en battre stund och vantar pa inslapp. Nar vi sitter och njuter i skuggan kommer plotsligt en spannande karaktar fram till oss och borjar prata. Han ar skadespelare och har medverkat i CSI New York bland annat, som statist. Han heter Mark och ar en ivrig man som inte tycker om att lyssna men dock att beratta. Efter en stund tar han av sig skon och vi marker att han som sula har en mycket gammal strumpa. Vi fragar honom om detta och han berattar att det ar for att hans sula ar for hard. Da vi belyser faktumet att ett par nya skor kanske borde inhandlas avfardar han oss med argumentet att han inte betalar mer an fem dollar for ett par skor, och da ska dom vara nya!
Vi kliver in i maktiga Staple Center och efter det mediokra forbandet kliver antligen Dave Matthews Band upp pa scenen. De branner av en lat och nar jublet tystnat kliver Dave fram till micken. Han berattar att han har daliga nyheter. Bandets saxofonist har namligen avlidit i dag efter foljderna av en olycka. Stamningen blir tung men de verkar fortsatta med spelningen som planerat. De forsta latarna verkar plagsamma men alla gor sitt basta. Mellansnacket kommer att handla om den avlidne saxofonisten och latarna tillagnas honom. Ungefar i mitten av konsteren hander nagot, allt verkar slappa, de hittar gladjen i musiken och levererar nagra av sina storre hits med en otrolig kansla och entusiasm. Sista laten avslutas till ett magnifikt jubel och bandet lamnar scenen. Nagra minuter senare dyker de ater upp for det obligatoriska extranummret. Dave staller sig ensam langst fram pa scenen med sin akustiska gitarr och berattar om sitt forsta mote med saxofonisten. Han berattar att denne spelat den vackraste versionen av "Somewhere over the rainbow" han nagonsin hort. Sekunderna senare borjar han att spela och sjunga en av de vackraste latarna som vi nagonsin hort. Nagonstans i mitten av laten tittar vi pa varandra och Caroline grater, hon grater och nar laten ar slut berattar hon att det var det vackraste hon hort. Jag haller med och inser att vi varit med om nagot som vi aldrig kommer att glomma. Det var en oerhort kanslostark konsert som antagligen inte varit lika speciell och fantastisk om inte det olyckliga intraffat. "Honey honey come and dance with me.."
Efter upplevelsen kommer vi sa till den delikata uppgiften att ta oss ut ur den grot som kallas LA. Caroline forsoker lasa den minimala texten pa den annars fantastiska LA-kartan (tack AKO med familj) i morkret och jag kora i detsamma. Sjalva klimax pa elendet nas da jag svanger in pa en enorm gata for att sekunderna senare inse att jag kor mot trafiken vilket den mur av bilar som stortar mot mig noggrant talar om for oss med sina helljus. Vi kommer dock helskinnade hem efter nagra svettiga stunder.
Dagen efter kor vi de manga milen ut ur California och in i Arizona. Okenliknande landskap, tornados och hetta ar vad som valkomnar oss i den nya delstaten. Strax efter fyra pa eftermiddagen parkerar vi slutligen bilen pa Days inn i Scottsdale och checkar in pa ett helt okej rum. Vi hittar snabbt var nya favoritrestaurang "Cocos" dar vi avnjuter en fantastisk maltid. Har hade var van Fredrik Degerman trivts bra da olen kommer till svenska systempriser.
I dag har det kommit att handla om shopping. Caroline har gjort Forever 21 for fjarde gangen och jag har for samma gang i ordningen statt handfallen och hjalplos vid hennes sida da hon skordat bland kladhangarna.
I morgon blir det Grand Canyon och vi ser fram emot att ge er en rapport fran det spektaklet.
TACK for alla kommenterar, vi laser var enda en och de varmer allihopa!
Bilder kommer vi att lagga upp sa fort vi far mojlighet, hall till godo med de som finns for tillfallet.
Halsningar P o C
Sista dagen i L.A vaknar vi och kor ner till Venice beach for att ta lite klassiska baywatchbilder, jag (Per) sjunger pa baywatchintrot samtidigt som jag bevittnar hur en hemlos kvinna utfor intimhygien bland stenarna bakom piren, jag tittar bort nar jag inser vad som hander.
Klockan narmar sig tre och efter nagon timme vid poolen borjar vi den spannande bilfarden mot downtown LA. Det ar i kvall som vi ska se konserten. Bilfarden gar bra trots att det ar lite spannande korning i den centralaste delen av monstret Los Angeles. Vi sitter utanfor Staples Center en battre stund och vantar pa inslapp. Nar vi sitter och njuter i skuggan kommer plotsligt en spannande karaktar fram till oss och borjar prata. Han ar skadespelare och har medverkat i CSI New York bland annat, som statist. Han heter Mark och ar en ivrig man som inte tycker om att lyssna men dock att beratta. Efter en stund tar han av sig skon och vi marker att han som sula har en mycket gammal strumpa. Vi fragar honom om detta och han berattar att det ar for att hans sula ar for hard. Da vi belyser faktumet att ett par nya skor kanske borde inhandlas avfardar han oss med argumentet att han inte betalar mer an fem dollar for ett par skor, och da ska dom vara nya!
Vi kliver in i maktiga Staple Center och efter det mediokra forbandet kliver antligen Dave Matthews Band upp pa scenen. De branner av en lat och nar jublet tystnat kliver Dave fram till micken. Han berattar att han har daliga nyheter. Bandets saxofonist har namligen avlidit i dag efter foljderna av en olycka. Stamningen blir tung men de verkar fortsatta med spelningen som planerat. De forsta latarna verkar plagsamma men alla gor sitt basta. Mellansnacket kommer att handla om den avlidne saxofonisten och latarna tillagnas honom. Ungefar i mitten av konsteren hander nagot, allt verkar slappa, de hittar gladjen i musiken och levererar nagra av sina storre hits med en otrolig kansla och entusiasm. Sista laten avslutas till ett magnifikt jubel och bandet lamnar scenen. Nagra minuter senare dyker de ater upp for det obligatoriska extranummret. Dave staller sig ensam langst fram pa scenen med sin akustiska gitarr och berattar om sitt forsta mote med saxofonisten. Han berattar att denne spelat den vackraste versionen av "Somewhere over the rainbow" han nagonsin hort. Sekunderna senare borjar han att spela och sjunga en av de vackraste latarna som vi nagonsin hort. Nagonstans i mitten av laten tittar vi pa varandra och Caroline grater, hon grater och nar laten ar slut berattar hon att det var det vackraste hon hort. Jag haller med och inser att vi varit med om nagot som vi aldrig kommer att glomma. Det var en oerhort kanslostark konsert som antagligen inte varit lika speciell och fantastisk om inte det olyckliga intraffat. "Honey honey come and dance with me.."
Efter upplevelsen kommer vi sa till den delikata uppgiften att ta oss ut ur den grot som kallas LA. Caroline forsoker lasa den minimala texten pa den annars fantastiska LA-kartan (tack AKO med familj) i morkret och jag kora i detsamma. Sjalva klimax pa elendet nas da jag svanger in pa en enorm gata for att sekunderna senare inse att jag kor mot trafiken vilket den mur av bilar som stortar mot mig noggrant talar om for oss med sina helljus. Vi kommer dock helskinnade hem efter nagra svettiga stunder.
Dagen efter kor vi de manga milen ut ur California och in i Arizona. Okenliknande landskap, tornados och hetta ar vad som valkomnar oss i den nya delstaten. Strax efter fyra pa eftermiddagen parkerar vi slutligen bilen pa Days inn i Scottsdale och checkar in pa ett helt okej rum. Vi hittar snabbt var nya favoritrestaurang "Cocos" dar vi avnjuter en fantastisk maltid. Har hade var van Fredrik Degerman trivts bra da olen kommer till svenska systempriser.
I dag har det kommit att handla om shopping. Caroline har gjort Forever 21 for fjarde gangen och jag har for samma gang i ordningen statt handfallen och hjalplos vid hennes sida da hon skordat bland kladhangarna.
I morgon blir det Grand Canyon och vi ser fram emot att ge er en rapport fran det spektaklet.
TACK for alla kommenterar, vi laser var enda en och de varmer allihopa!
Bilder kommer vi att lagga upp sa fort vi far mojlighet, hall till godo med de som finns for tillfallet.
Halsningar P o C
Kommentarer:
Postat av: L.A pinglan
Vad kul att ni har kul i LA :)
Postat av: Emil
Uppdatering tack.
Trackback