Förvåningens alla nyanser
Jag läser aftonbladet och får för femhundrade gången i mitt tjugotvååriga liv lägga ögonen på Åmselemördarens vansinniga ansikte. "Juha har flytt", det är ju inte ens förstasidestoff längre, vadå Juha har flytt, han är väl alltid på rymmen? Var det kanske någon förutom finska polisen som INTE trodde att han skulle fly?
Han har ju bevisat att han är totalt opålitlig runt sexhundra gånger nu och fortfarande får han bättre chanser än en högutbildad invandrare från Iran med rent register.
Polisen står häpen och förvånad i något skogsparti utanför Helsinki och kliar sig i sina skägg medan världens opålitligaste människa, lägg även till mördare, sitter i en röd opel från 89, dricker en bärs och tackar för chans nummer sextiofem.
Han har ju räknat ut att om han blir tagen så kommer chans sextiosex om ytterligare åtta månader, he likes the odds..
Han har ju bevisat att han är totalt opålitlig runt sexhundra gånger nu och fortfarande får han bättre chanser än en högutbildad invandrare från Iran med rent register.
Polisen står häpen och förvånad i något skogsparti utanför Helsinki och kliar sig i sina skägg medan världens opålitligaste människa, lägg även till mördare, sitter i en röd opel från 89, dricker en bärs och tackar för chans nummer sextiofem.
Han har ju räknat ut att om han blir tagen så kommer chans sextiosex om ytterligare åtta månader, he likes the odds..
Kommentarer:
Trackback