Lundgren

Helgens sista arbetspass är klart.

I går var jag på ett avslaget Balzac där enda ljusglimten var min absoluta favoritspelare alla kategorier Joel.
I går kom han till bordet, smilade, spelade... efter någon minut kom hans polare och höll fram en öl

Polaren "Ska du inte ha ölen som du köpte?`"
Joel tittar upp, tänker igenom situationen, ler och säger "Det verkar inte som att jag behöver den"
Vilket fantastiskt svar!

I Fredags var det så dags för en modern klassiker. Jag och Emil Marklund åkte till Bowlingkompaniet och rullade lite klot. Jag vinner första rundan under psedonymen "Stig Bergling", ett resultat som tar mig överst på dagens highscoore lista, jag är grymt säker!

Efterföljande rundor vinns i vanlig ordning av Emil, som kvällen till ära bar psedonymet "Svartenbrandt". När den oviktiga bowlingkampen är över så blir båda lite tysta, sammanbitna. Vi vet vad som komma skall, årets kamp, det viktigaste idrottsliga ögonblicket hittills, vi står i begrepp att mötas i Air-hockey.

Ett referat vore överflödigt men vi kan nöja oss med att jag var klasser bättre denna afton. Jag hade ett sofistikerat anfallsspel med rejäla avslut som oftast hamnade i motståndarmålet. Emil spelade hafsigt och uppträdde nervöst. Ibland när han turligt tog poäng så skrek han tills hela bowlinghallen stannade för att se vad som försegick. Vi skakade hand och jag njöt av att vara Champion. Emil bad bowlinghallspersonalen att kallibrera bordet före vi drog.

Jag kommer att tänka på en underbar sommar i Säfsen då jag upplevde vad som KAN ha varit mitt största idrottsminne fram till Air-hockeyn. Jag fullkomligt älskar hur han skriker så att saliven sprutar på slutet!

Emil och 5cemtimeters puttarna