Midsommartomten
Det regnar en aning och det blåser en smula. Luften är full av rök från otaliga grillar, människor som vägrar att låta vädret bestämma. Från bonnstan hörs tonerna av en gitarr akompanjerad av en mansröst sjungandes något jag inte kan förstå eller uppskatta, men det finns det i bakgrunden och skapar stämning. Jag tycker om ljudet av livemusik som förs med av vinden lite för långt för att bli direkt hörbart men alldeles lagom nära för att kännas.
Vi har ett stort träd rakt utanför fönstret, jag kan inte bestämma mig för vilken sorts träd det är, jag är ingen friluftsmänniska men jag tycker om det här trädet och jag tycker speciellt om när det blåser i alla löven, då tror jag att trädet lever, det tror jag inte annars, men innerst inne vet jag ju att det alltid gör det.
Nedanför trädet ligger en kiosk där det jobbar en man som alltid just jobbar och idag är inget undantag. När jag öppnar min balkongdörr kan jag ibland höra honom skälla på sin fru, flickvän eller vad nu flickan kan vara i förhållande till honom. Jag tycker lite synd om henne då hon måste klippa gräset, men jag påminner mig genast om att gräsklippning är mysigt, eller att det i alla fall luktar gott, i alla fall för mig där uppe på balkongen tittandes på henne när hon arbetar, det gillar jag, att titta på arbetande människor.
Klockan närmar sig tre men sen tittar jag igen och ser att den närmar sig halv fyra, jag har fortfarande inte gjort sallad som jag lovat, och inte har jag tänkt göra det väldigt snart heller, nä för jag har tänkt vänta in i det sista, för när kniven ligger mot strupen så hackar man även den bästa salladen, det är vida känt och idag gäller den regeln, i dag och alla dagar.
Klockan fem så svänger vi vänster vid en skylt och sedan vänster igen, vi kör förbi det fina huset och stannar vid det fula, där väntar 20-50 antagligen småfulla midsommarfirande personer på vår ankomst, eller så har dom glömt.
På julafton väntar man på tomten, på nyårsafton på tolvslaget men på midsommarafton som jag håller väldigt högt, nä då väntar man inte på något utan man kan njuta hela tiden.
SÅ GLAD MIDSOMMAR PÅ ER
Vi har ett stort träd rakt utanför fönstret, jag kan inte bestämma mig för vilken sorts träd det är, jag är ingen friluftsmänniska men jag tycker om det här trädet och jag tycker speciellt om när det blåser i alla löven, då tror jag att trädet lever, det tror jag inte annars, men innerst inne vet jag ju att det alltid gör det.
Nedanför trädet ligger en kiosk där det jobbar en man som alltid just jobbar och idag är inget undantag. När jag öppnar min balkongdörr kan jag ibland höra honom skälla på sin fru, flickvän eller vad nu flickan kan vara i förhållande till honom. Jag tycker lite synd om henne då hon måste klippa gräset, men jag påminner mig genast om att gräsklippning är mysigt, eller att det i alla fall luktar gott, i alla fall för mig där uppe på balkongen tittandes på henne när hon arbetar, det gillar jag, att titta på arbetande människor.
Klockan närmar sig tre men sen tittar jag igen och ser att den närmar sig halv fyra, jag har fortfarande inte gjort sallad som jag lovat, och inte har jag tänkt göra det väldigt snart heller, nä för jag har tänkt vänta in i det sista, för när kniven ligger mot strupen så hackar man även den bästa salladen, det är vida känt och idag gäller den regeln, i dag och alla dagar.
Klockan fem så svänger vi vänster vid en skylt och sedan vänster igen, vi kör förbi det fina huset och stannar vid det fula, där väntar 20-50 antagligen småfulla midsommarfirande personer på vår ankomst, eller så har dom glömt.
På julafton väntar man på tomten, på nyårsafton på tolvslaget men på midsommarafton som jag håller väldigt högt, nä då väntar man inte på något utan man kan njuta hela tiden.
SÅ GLAD MIDSOMMAR PÅ ER
Kommentarer:
Trackback